Sara Grant – Före och Efter

Jag var desperat när jag valde VLCD-diet.

 

fore efter sara

Jag hade varit så missnöjd så länge. Jag har aldrig varit mycket överviktig, men efter mitt yngsta barn blev jag aldrig av med kilona som gjorde att jag kom över BMI 26-27, och om man är en kort och späd människa från början känns det ändå som mycket.

Jag satt fast i ett galet godisätande, åt sött varje kväll, hela kvällarna, och var oerhört missnöjd med det. Men jag kunde inte sluta. Fanns det inte godis gjorde jag kakdeg, eller hällde sirap över salta nötter.

Första varningsklockan ringde när det var dags för jobbets friskvårdsundersökning. Jag gick inte på mina läkartider – för jag ville inte veta vad jag vägde. Jag skämdes så mycket inför mig själv.
Andra varningssignalen kom en månad senare. Jag insåg att jag inte ville visa mig på stranden på en planerad solresa. Det var nu jag bestämde mig. Min övervikt och kroppsmissnöje skulle inte gå ut över mina barn!! De älskar att leka på stranden och jag ville vara där med dem!
Jag hade en månad på mig inför solsemestern. Jag visste att jag behövde sporras av att se snabbt resultat, och att jag är en ”allt eller inget”-person. VLCD verkade vara svaret.

Första veckan tog jag ett helt osötat proteinpulver. Det var förstås riktigt, riktigt äckligt, men till min förvåning klarade jag det. När jag sedan fick mina Slanka levererade var det ju rena smakexplosionen, och då blev det ännu lättare.
Jag hade faktiskt ingen våg, men testade ett par tajta jeans en gång i veckan. När semestern närmade sig vågade jag prova min bikini. Jag märkte hur kroppen förändrades och kläderna satt lösare.
Jag höll ut på Slanka Maxi i fyra veckor, och sedan åkte vi på semester. Då åt jag som vanligt, med vin och t o m lite desserter.

Jag fortsatte med Slanka Maxi ett par veckor när vi kom hem.
Nu har jag nog gått ner 8-9 kilo (kanske mer, eftersom jag aldrig vägde mig innan jag började) och har ett BMI på 22 (det vet jag, eftersom jag vågat skaffa våg igen). Kläderna sitter fantastiskt. Mina ”tjockjeans” har blivit så stora att jag numera kan dra dem på och av utan att ens knäppa upp knappen!

Jag vet förstås att det är nu den verkliga utmaningen börjar. Att bara ta Slanka är ju så enkelt, jag behöver inte tänka på vad jag ska äta. Nu måste jag möta vardagen med familjen, kalas, fika på jobbet o s v.

Men Slanka blev mitt verktyg för att bryta ett beteende och det är värt oerhört mycket.

Nu vill jag börja träna, för det är fortfarande ett par kilo jag vill bli av med. Jag kommer fortsätta använda Slanka som frukost ibland, snabb lunch och framför allt som ett smart mellanmål istället för alla ostmackor…

Sara G, Stockholm